PIVA - Psykiatriska intensivvårdsavdelningen

Idag bröt jag ihop totalt. Har gråtit i stort sett hela dagen. Allt är bara kaos i mitt huvud. Det är så mycket som händer just nu som jag inte vill skriva om här i bloggen. Det enda jag kan säga är att ångesten är brutal. Jag kan inte hantera den själv så idag pulade jag i mig fyra oxascand, så nu är jag lite smått dåsig.
Efter min intox har jag mått jätte dåligt. Jag sover knappt och äter knappt. Det är liksom stopp.
Idag orkade jag inte längre. Jag åkte in till akutpsyk och dessvärre har jag blivit inlagd igen. På PIVA. Psykiatriska intensivvårdsavdelningen. Jag står på 2B och får inte gå ut på altanen och röka. Som tur är har dom en inhägnad som kallas PIVA-buren utav många. Det är verkligen en bur. Staket och galler enda upp i taket. Det är helt enkelt för folk som är rymningsbenägna.
Fick i vilket fall som helst i mig lite mat nu när jag kom hit, behöver all energi jag kan få. För att orka. 
Nu ska jag ta en minut i taget. Andas och förhoppningsvis kunna sova en hel natt när jag fått landa här, så blir det en ny bedömning imorgon.
Jag ville inte ha hjälp ifrån början, men nu är jag här ändå. Tack vare min mamma, som ansåg att jag var i ett så pass dåligt skick att jag behövde vård. Jag i princip skrek på läkaren att jag inte ville ha vård, för att jag ändå inte får någon hjälp här. Men samtidigt så får jag de. Dom håller mig vid liv. 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

mittbipolaraliv.blogg.se

En blogg om hur det är att leva med bipolär sjukdom, samt ADD.

RSS 2.0